Naturvård

Naturvård handlar om att skydda värdefulla områden och arter. Men också om att möta människans behov av att vara i naturen. Nynäshamns kommun har flera pågående naturvårdsprojekt. Hit hör nytt naturreservat i Stora Vika kalkbrott och översyn av reservatsföreskrifterna vid Ören på Torö.

Ängsmark

I Nynäshamns kommun arbetar vi för att skapa fler ängar. För att det är vackert, men framförallt för att det bidrar till den biologiska mångfalden. Rent praktiskt går det till så att vi slutar klippa på platser som har förutsättning att bli äng. I Nynäshamns kommun är jorden ofta lerig och rik och en äng föredrar mager och näringsfattig jord. Därför klipper vi gräset och forslar bort det framåt höstkanten. Det gör att marken så småningom blir mer mager och näringsfattig, vilket passar en äng. Att skapa en äng tar tid och man får räkna med att det tar ungefär fem år för en äng att växa till sig ordentligt.

Här blir det ängar

Naturvårdsprojekt

LOVA-projekt: Åtgärdsprogram för sjön Västra Styran

Kommunen genomför just nu ett projekt med att ta fram ett lokalt åtgärdsprogram för sjön Västra Styran. Projektet ska främst ge kommunen bättre kunskap om var källorna till övergödning i Västra Styran finns samt vilka åtgärder som kan genomföras för att stävja detta.

Åtgärdsprogrammet ska vara ett underlag för att berörda aktörer ska kunna fatta beslut om åtgärder och avsätta medel för de insatser som behövs för att Västra Styran ska uppnå god ekologisk och kemisk status till år 2027.

Projektet har fått stöd genom LOVA-bidrag.

LONA-projekt: Gynna mångfalden i Segersäng

2020-2022 genomförs ett projekt för att gynna vilda pollinatörer i Segersäng. Projektet är ett samarbete mellan kommunen och Segersängs samfällighetsförening. Projektet syftar till att få en mer art- och blomsterrik vägkantsflora i Segersäng. Projektet har fått stöd från den Lokala naturvårdssatsningen LONA (Lokala naturvårdsprojekt). Läs mer om projektet på Segersängs samfällighetsförenings webbsida.

LONA-projekt kring avrinningsområden på Södertörn

Tillsammans med Haninge, Botkyrka och Södertälje kommuner samt Sportfiskarna genomförs ett projekt kring hydrologisk restaurering i avrinnginsområdet för fem större åar. I Nynäshamns kommun berörs Dyån/Fitunaån samt Muskån/Hammerstaån. Projektet syftar till att öka landskapets förmåga att hålla kvar och balansera vattenflöden. Projektet har fått stöd från Våtmarkssatsningen inom LONA. Läs mer om projektet i LONA-registret.

Nytt naturreservat vid Stora Vika kalkbrott

Arbete pågår för att bilda ett kommunalt naturreservat av Stora Vika kalkbrott och dess närmaste omgivningar. Marken är idag privatägd.

Revidering av reservatsföreskrifter för Örens naturreservat

Reglering av vattenståndet i Muskan

Nynäshamns kommun använder inte längre Muskan som vattentäkt. I projektet ska man därför ersätta dammkonstruktionen med ett mer naturligt hinder som tillåter fiskar och djur att ta sig in i Muskan från Muskån. Projektet kan påbörjas omkring år 2021.

Dyåprojektet

Nynäshamns kommun har ett projekt med lantbrukare i Sorunda gällande odlingsfria zoner längs med Dyåns huvudfåra. Projektet har pågått sedan 1995 och syftar till att minimera näringsutsläpp från åkermark till vatten.

Skog och skogsbruk

En stor del av den mark kommunen äger är skog. Ungefär 32 kvadratkilometer skogsmark ägs av kommunen, det motsvarar nära 10 procent av hela Nynäshamns kommuns yta. I skogen inom kommunens gränser är de vanligaste trädslagen gran och tall, ungefär vart femte träd är någon typ av lövträd som exempelvis björk, asp eller sälg.

Kommunens skogsbruk

Kommunens bedriver ett hållbart skogsbruk och utför olika typer av skogsbruksåtgärder varje år för att hålla skogen i ett bra skick. Röjning och gallring av skogen gör att allmänheten har lättare att ta sig fram vid till exempel svamp- och bärplockning. Det betyder även att växtligheten vid marken får mer ljus och plats vilket gör att det kan växa fler bärbuskar, svampar och annat.

Olovlig terrängkörning

All terrängkörning med motordrivna fordon är förbjuden. Förbudet gäller även den som äger marken eftersom lagstiftningen är till för att skydda naturen. Med det menas att körningen inte får skada växtligheten, friluftslivet, djurlivet, jordbruket eller skogsbruket. Att inte enkelt kunna ta sig till sin stuga eller sitt fiskevatten kan kännas besvärligt, men räcker inte som undantag. Det finns några undantag från förbudet, men det kräver oftast att du har sökt och fått tillstånd från markägaren.

Undantag från förbudet

Det finns några undantag från förbudet, men det kräver oftast att du har sökt och fått tillstånd från markägaren. Undantag kan enligt lagen ges till de som måste köra fordon i terräng för att kunna utföra sitt arbete. Det kan handla om terrängkörning i direkt samband med jordbruk och skogsbruk, i samband med byggande och underhåll av vägar och kraftledningar, hämtning av fälld älg, hjort eller vildsvin i samband med jakt eller arbeten i parker och friluftsområden. Det är länsstyrelsen som beslutar om undantag från förbudet.

Rapportera olovlig terrängkörning

Om du vill rapportera olovlig terrängkörning eller om du uppmärksammar större skador i naturen vänder du dig till polisen.

Jättelokan

Jättelokan, Heracleum mantegazzianum, infördes till Sverige på 1800-talet som prydnadsväxt. Den kallas ibland också för björnloka, jättebjörnloka, björnfloka och jättefloka. Jättelokan tränger ut annan växtlighet genom sina höga, täta bestånd och är ett hot mot den biologiska mångfalden. En enda planta kan producera upp till 50 000 frön som lätt sprider sig.

Växtsaften skadar

När hud som kommit i kontakt med växtsaft från jättelokan utsätts för solljus uppstår symptom som liknar en brännskada. Du kan få kraftig hudirritation, rodnad och blåsor som gör ont och som tar lång tid att läka. Ämnet finns i hela växten och det kan räcka med att röra vid blomman för att få saften på sig.

Så tar du bort jättelokan

För att vara framgångsrik med bekämpningen måste alla drabbade markägare inom ett område ta bort alla jättelokor. För bästa resultat bör jättelokan tas bort under flera år till dess att fröbanken i jorden är utarmad. Bekämpa metodiskt genom att ta bort blomstängeln innan blomman har bildat frön. Eftersom jättelokan bara blommar en enda gång kommer växterna att försvinna med tiden. Andra metoder är rotkapning och uppgrävning som bör upprepas flera gånger per säsong. Det går också att kväva växten genom att täcka marken på våren eller behandla roten med hett vatten efter det att plantan kapats.

Den som äger marken ansvarar

Den som äger eller sköter marken ansvarar. Nynäshamns kommun bekämpar jättelokor som finns på kommunens mark - främst i områden där många människor vistas.

Meddela kommunen om du hittar jätteloka i närheten av exempelvis kommunala lekplatser eller badplatser. Skicka med ett foto och beskriv var fyndet gjordes.

Sidan senast ändrad:

Sidan senast ändrad:

Saknar du något på denna sida?

På nynashamn.se använder vi cookies för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder cookies. Vad är cookies?