Uppdrag som familjehem

Som familjehem tar du eller ni emot ett barn under en period av barnets liv eller under hela uppväxten. Uppdraget ser väldigt olika ut, precis som barn och ungdomars behov varierar. Det viktigaste är att familjehemmet har tid, plats och engagemang och erbjuder trygghet och stabilitet.

Vem kan placeras i ett familjehem?

Orsaken till att ett barn behöver bo i familjehem är att barnet av olika anledningar inte har en fungerande hemsituation. Det kan bero på att föräldrarna är sjuka, att det finns relationsproblem, missbruksproblem eller andra svårigheter i familjen. Det kan också bero på att barnet har egna svårigheter eller problem. Det finns även barn som är ensamkommande och inte har föräldrar i Sverige. De flesta barn placeras i familjehem med samtycke från vårdnadshavarna men det finns också situationer där familjehemsplaceringen sker mot vårdnadshavarnas vilja.

Det här ingår i uppdraget

Som familjehemsförälder ska du se till att barnet får sina dagliga behov och omsorg tillgodosedda under den tiden som det bor hos dig. Det är viktigt att du lyssnar till barnets synpunkter och önskemål. Socialtjänsten har huvudansvaret för att barnet har det bra hos dig och får den hjälp det behöver. Du har ansvar för den dagliga omsorgen vilket kan handla om:

• att barnet får en bra vardag,
• stödja barnet i dess skolgång, till exempel om barnet behöver byta skola,
• att barnet får hälso- och sjukvård samt tandvård
• stötta barnet i kontakten med familj och vänner
• ha kontakt med de biologiska föräldrarna och annat nätverk kring barnet. Det yttersta ansvaret för ett placerat barn har dock socialnämnden.

Som familjehem förväntas du/ni att:

• Ha utrymme. Både i ert hem (rumsmässigt) samt att ni mentalt och känslomässigt kan ta emot ett barn och att ni har tid för barnet.
• Ha en god samarbetsförmåga. Att ni är beredda att samarbeta med barnets biologiska föräldrar samt nätverk och verka för att barnet bevarar en fin relation till sitt ursprung.
• Vara införstådda med att arbetet sker på uppdrag av socialtjänsten och följer den genomförandeplan som ligger till grund för placeringen.
• Vara med på träffar och möten under arbetstid utan att ersättas för förlorad arbetsinkomst.
• Ta ansvar för det placerade barnet som om det hade varit erat eget barn.
• Aktivt stötta barnet i skolarbetet och finns med vid läxläsning.
• Stötta och stimulera barnet till en meningsfull fritid.
• Stöttar och vägleda barnet gällande sådant som barnet/ungdomen behöver lära sig för att på sikt kunna sköta ett hushåll och klara av ett självständigt liv.
• Informera socialtjänsten om särskilda händelser eller förändringar, om förändringar i familjen samt om du/ni funderar på att ta emot barn från någon annan kommun.
• Tidigt berätta om ni behöver mer stöd, hjälp, information eller handledning. Samt att ni ställer frågor om ni funderar över något.
• Delta i utbildningar och andra sammankomster som ordnas av socialtjänsten.
• Tänka på att inte särbehandla det placerade barnet. Barnet ska varken ha bättre eller sämre villkor än biologiska barn i familjen.

Utredning för att bli familjehem

Utredningen består av flera olika delar, såsom:

• hembesök,
• samtal med dina/era eventuella barn och andra som känner dig/er väl,
• registerutdrag från olika myndigheter,
• intervjuer och olika frågeställningar till er. Till exempel om anledningen till att ni vill bli familjehem och vad ni tror kan vara utmanande i uppdraget.

Barnets rätt

Alla beslut kring ett barn som är placerat ska utgå från barnets bästa. En viktig fråga är umgänge med vårdnadshavare, syskon och nätverk. Ibland kan vårdnadshavare ha en annan bild av hur ofta umgänge ska ske. Socialtjänsten bedömer vad som är till barnets bästa och en planering görs gemensamt, alternativt kan beslut om begränsning tas vid särskilda omständigheter.

Vid uppstart

Först ska en matchning göras mellan uppdragstagare och barn. Matchningen syftar i korthet till att du eller ni ska passa som stöd för barnet och att barnet ska passa in i er familjebild. När ett uppdrag startar gör socialtjänsten en vårdplan och en genomförandeplan där uppdraget och förväntningarna på vad du/ni behöver hjälpa barnet med beskrivs. En planering för inskolningen till familjehemmet görs också. Ibland är även vårdnadshavarna med och gör planeringen.

Kontakt med socialtjänsten under uppdraget

Oavsett om placeringen skett med eller utan samtycke ska socialtjänsten följa vården av ett placerat barn. Det kan ske genom regelbundna besök i familjehemmet, enskilda samtal med det placerade barnet, enskilda samtal med familjehemmet, samtal med vårdnadshavarna, genom gemensamma träffar samt via telefonkontakter. Minst var sjätte månad ska också ett så kallat övervägande göras. Det innebär att socialtjänsten följer upp placeringen och barnet, samt stämmer av att vården inte fortsätter längre än nödvändigt.

Stöd och handledning

Som uppdragstagare får du också stöd och/eller handledning i uppdraget. Beroende på typ av uppdrag kan stödet och handledningen vara mer eller mindre omfattande. Handledning kan bestå av både individuellt stöd och stöd i grupp.

Ersättning

Den ekonomiska ersättningen till ett familjehem kan variera för olika barn. Ersättningen är beroende av barnets ålder och behov samt av den arbetsinsats som krävs av familjehemmet. Vissa placeringar kräver mer av familjehemmet när det kommer till både kunskap och arbetsinsats, vilket kan ge ett högre arvode. I början av en placering kan familjehemmet eventuellt även få ersättning för förlorad arbetsinkomst för att kunna vara hemma med barnet under en period.

Arvode

Arvodet ersätter familjehemmet för det arbete och den tid som uppdraget innebär. En familjehemsförälder ska fungera som en förälder i vardagssituationer. Det innebär att du går på föräldramöten, deltar i utvecklingssamtal i förskola och skola, följa med till tandläkare och läkare, ta emot företrädare för socialnämnden samt delta i handledning med mera.

Omkostnader

Omkostnadsersättningen ska täcka familjehemmets ökade kostnader som uppkommer i och med det placerade barnet. Den ska täcka utgifter för barnets mat, kläder, fickpengar, resor och så vidare. Ersättningen utgår ifrån en åldersfördelad schablon (som kallas grundomkostnad) samt av tilläggskostnader som beräknas individuellt utifrån om det placerade barnets har speciella behov. Grundomkostnaden ska täcka barnets normala och löpande behov av försörjning och livsföring. Där ingår kostnader för barnets livsuppehäll och del i de gemensamma hushållskostnaderna. Tilläggskostnader betalas ut utifrån barnets speciella behov. Det kan handla om barnomsorgsavgift, glasögon, specialkost eller kostsamma fritidsaktiviteter.

Frågor och svar

Vad händer efter att barnet eller ungdomen flyttar in?
Det är naturligt att det tar tid för barnet att anpassa sig till den nya situationen. Tydlighet när det gäller vilka regler och rutiner som finns i familjehemmet kan underlätta anpassningen. Att det finns en förståelse för att det är en stor omställning för barnet att flytta in i en ny familj kan också underlätta övergången.

Vad innebär det att inte vara vårdnadshavare till barnet?
Att ta emot ett barn som familjehem innebär att du inte är vårdnadshavare för barnet. Många gånger kan föräldrarna (om de är vårdnadshavare), en god man eller en särskilt förordnad vårdnadshavare (för exempelvis ensamkommande barn) vara de som har den slutliga rätten att bestämma i vissa situationer.