Uppdrag som jourhem

Jourhem är en person eller familj som tar emot barn i sitt hem när socialtjänsten i kommunen behöver utreda barnets situation. Under tiden kan du få förfrågan om att ta emot ett eller flera barn. Varje enskilt barn placeras hos dig under en kortare period. Du kan också ha perioder utan placerade barn.

Vem kan placeras i ett jourhem?

Ett barn kan behöva bo i ett jourhem av olika skäl. Det kan bland annat handla om att barnets föräldrar brister i omsorgen eller att det finns missförhållanden i hemmet, som till exempel våld eller missbruk. Barn kan också behöva ett tillfälligt boende på grund sitt eget beteende, exempelvis kriminalitet. Även ensamkommande barn, som kommer till Sverige utan sina föräldrar kan behöva ett boende med kort varsel.

Det här ingår i uppdraget

Som jourhem tar du med kort varsel emot barn som behöver omedelbart skydd eller stöd för en kortare tid. Som jourhemsförälder ska du se till att barnet får sina behov tillgodosedda under den tiden som det bor hos dig. Det är viktigt att du lyssnar till barnets synpunkter och önskemål. Socialtjänsten har huvudansvaret för att barnet har det bra hos dig och får den hjälp det behöver. Du har ansvar för den dagliga omsorgen vilket kan handla om att bidra till att barnet får en bra vardag, stödja barnet i dess skolgång, till exempel om barnet behöver byta skola, bidra till att barnet får hälso- och sjukvård, tandvård samt stötta barnet i kontakten med familj och vänner. Ibland innebär uppdraget att en vuxen behöver vara hemma på heltid med det placerade barnet, åtminstone till en början.

Placeringen kan vara frivillig eller under tvång

Det är socialtjänsten som beslutar om att barn ska placeras i ett annat hem. Socialtjänsten strävar efter att det ska göras på frivillig grund men ibland behöver beslutet tas mot barnets, vårdnadshavarnas eller den gode mannens vilja.

Utredning för att bli jourhem

Utredningen består i flera olika delar, såsom hembesök, samtal med dina/era eventuella barn och andra som känner dig/er väl, registerutdrag från olika myndigheter, intervjuer och olika frågeställningar till er. Till exempel om anledningen till att ni vill bli jourhem och vad ni tror kan vara utmanande i uppdraget. Som uppdragstagare får du också stöd och/eller
handledning i uppdraget. Beroende på typ av uppdrag kan stödet och handledningen vara mer eller mindre omfattande. Handledning kan bestå av både individuellt stöd och stöd i grupp.

Som jourhem förväntas du/ni att:

• Kunna ta emot ett barn med kort framförhållning.
• Ha utrymme. Både i ert hem (rumsmässigt) samt att ni mentalt och känslomässigt kan ta emot ett barn och att ni har tid för barnet.
• Ha en god samarbetsförmåga. Att ni är beredda att samarbeta med barnets biologiska föräldrar samt nätverk och verka för att barnet bevarar en fin relation till sitt ursprung.
• Vara införstådda med att arbetet sker på uppdrag av socialtjänsten och följer den genomförandeplan som ligger till grund för placeringen.
• Vara med på träffar och möten under arbetstid utan att ersättas för förlorad arbetsinkomst.
• Ta ansvar för det placerade barnet som om det hade varit erat eget barn.
• Aktivt stötta barnet i skolarbetet och finns med vid läxläsning.
• Stötta och stimulera barnet till en meningsfull fritid.
• Stöttar och vägleda barnet gällande sådant som barnet/ungdomen behöver lära sig för att på sikt kunna sköta ett hushåll och klara av ett självständigt liv.
• Informera socialtjänsten om särskilda händelser eller förändringar, om förändringar i familjen samt om du/ ni funderar på att ta emot barn från någon annan kommun.
• Tidigt berätta om ni behöver mer stöd, hjälp, information eller handledning. Samt att ni ställer frågor om ni funderar över något.
• Delta i utbildningar och andra sammankomster som ordnas av socialtjänsten.
• Tänka på att inte särbehandla det placerade barnet. Barnet ska varken ha bättre eller sämre villkor än biologiska barn i familjen.

Vid uppstart

Först ska en matchning göras mellan uppdragstagare och barn, processen kan vara olika omfattande. Matchningen syftar i korthet till att du eller ni ska passa som stöd för barnet och att barnet ska passa in i er familjebild. Därefter skrivs ett avtal tillsammans med er och en familjehemssekreterare. I avtalet regleras bland annat ersättning för uppdraget. När ett uppdrag startar gör socialtjänsten en vårdplan och en genomförandeplan där uppdraget och förväntningarna på vad du/ni behöver hjälpa barnet med beskrivs. För jourhem görs en planering om det är möjligt då placering ofta sker snabbt. Ibland är även vårdnadshavarna med.

Vad händer efter att barnet eller ungdomen flyttat in?

Det är naturligt att det tar tid för barnet att anpassa sig till den nya situationen. Tydlighet när det gäller vilka regler och rutiner som finns i familjehemmet kan underlätta anpassningen. Att det finns en förståelse för att det är en stor omställning för barnet att flytta in i en ny familj kan också underlätta övergången.

Vad innebär det att inte vara vårdnadshavare till barnet?

Att ta emot ett barn som jourhem innebär att du inte är vårdnadshavare för barnet. Många gånger kan föräldrarna (om de är vårdnadshavare), en god man eller en särskilt förordnad vårdnadshavare (för exempelvis ensamkommande barn) vara de som har den slutliga rätten att bestämma i vissa situationer. Det kan betyda att samtycke eller fullmakt kan behövas i en del situationer från den eller de som har vårdnaden om barnet. Till exempel behövs samtycke för en del vaccinationer, för pass eller val av skola. Fullmakt behövs för att hämta ut receptlagd medicin. Om det skulle vara så att vårdnadshavare inte vill samarbeta kring sådana frågor kontakta din ansvariga familjehemssekreterare för hjälp med att komma vidare.

Så länge pågår uppdraget

Placeringen av varje enskilt barn kan pågå från några dagar upp till sex månader. Däremot kan uppdraget som jourhem pågå under flera år.

Kontakt med socialtjänsten under uppdraget

Oavsett om placeringen skett med eller utan samtycke ska socialtjänsten följa vården av ett placerat barn. Det kan ske genom regelbundna besök i familjehemmet, enskilda samtal med det placerade barnet, enskilda samtal med familjehemmet, samtal med vårdnadshavarna, genom gemensamma träffar samt via telefonkontakter.

Barnets rätt

Alla beslut kring ett barn som är placerat ska utgå från barnets bästa. En viktig fråga är umgänge med vårdnadshavare, syskon och nätverk. Ibland kan vårdnadshavare ha en annan bild av hur ofta umgänge ska ske. Socialtjänsten bedömer vad som är till barnets bästa och en planering görs gemensamt alternativt kan beslut om begränsning tas vid särskilda omständigheter.

Ersättning

Den ekonomiska ersättningen till ett jourhem kan variera för olika barn. Ersättningen är beroende av barnets ålder och behov samt av den arbetsinsats som krävs av jourhemmet. Vissa placeringar kräver mer av jourhemmet när det kommer till både kunskap och arbetsinsats, vilket kan ge ett högre arvode. I början av en placering kan jourhemmet eventuellt även få ersättning för förlorad arbetsinkomst för att kunna vara hemma med barnet under en period. Din familjehemssekreterare berättar vad som gäller i ditt fall.

Arvode

Arvodet ersätter jourhemmet för det arbete och den tid som uppdraget innebär. En jourhemsförälder ska fungera som en förälder i vardagssituationer. Det innebär att gå på föräldramöten, delta i utvecklingssamtal i förskola och skola, följa med till tandläkare och läkare, ta emot företrädare för socialnämnden samt delta i handledning med mera.

Omkostnad

Omkostnadsersättningen ska täcka jourhemmets ökade kostnader som uppkommer i och med det placerade barnet. Den ska täcka utgifter för barnets mat, kläder, fickpengar, resor och så vidare. Ersättningen utgår ifrån en åldersfördelad schablon (som kallas grundomkostnad) samt av tilläggskostnader som beräknas individuellt utifrån om det placerade barnets har speciella behov. Grundomkostnaden ska täcka barnets normala och löpande behov av försörjning och livsföring. Där ingår kostnader för barnets livsuppehäll och del i de gemensamma hushållskostnaderna. Tilläggskostnader kan utbetalas utifrån barnets speciella behov. Det kan handla om barnomsorgsavgift, glasögon, specialkost eller kostsamma fritidsaktiviteter.

Vid avslut

En del uppdrag har uppsägningstid och en del uppdrag kan avslutas omgående. Det framgår av ditt avtal om det finns uppsägningstid eller inte. Vid uppsägningstid betalas ersättning ut för uppsägningstiden och annars avslutas utbetalning av ersättning efter den slutgiltiga ersättningen. När ditt uppdrag med barnet avslutas ska inköp som är gjorda till barnet följa med barnet. Ta kontakt med din familjehemssekreterare om du är intresserad av ett nytt uppdrag.Vid avslut En del uppdrag har uppsägningstid och en del uppdrag kan avslutas omgående. Det framgår av ditt avtal om det finns uppsägningstid eller inte. Vid uppsägningstid betalas ersättning ut för uppsägningstiden och annars avslutas utbetalning av ersättning efter den slutgiltiga ersättningen. När ditt uppdrag med barnet avslutas ska inköp som är gjorda till barnet följa med barnet. Ta kontakt med din familjehemssekreterare om du är intresserad av ett nytt uppdrag.

Ansökan

För att bli jourhem behöver vi göra en utredning. Utredningen innebär hembesök, intervjuer och kontroll i offentliga register. Välkommen att kontakta oss så berättar vi mer.