Dödsboanmälan

När någon avlidit ska det göras en bouppteckning. Om det inte finns tillgångar i dödsboet kan ni ansöka om dödsboanmälan i den avlidnes hemkommun. Det är en enklare form av bouppteckning om tillgångarna som den avlidne lämnar efter sig inte räcker för att täcka begravningskostnaderna och andra kostnader som har direkt anknytning till dödsfallet.

  • En dödsboanmälan är en enklare form av bouppteckning som är möjlig om de tillgångar som den avlidne lämnar efter sig inte är tillräckliga för att täcka begravningskostnaderna och andra kostnader som har direkt anknytning till dödsfallet. Normbelopp finns avseende skäliga begravningskostnader. En dödsboanmälan måste göras inom två månader efter dödsfallet.
  • För att en dödsboanmälan ska vara möjlig kan kommunen kräva ett hembesök i den avlidnes bostad. Det är därför viktigt att all egendom som förvaras i bostaden är orörd innan besöket.
  • De ekonomiska tillgångar som finns ska i första hand användas för att täcka begravningskostnader. Dessa kostnader är prioriterade i förhållande till andra kostnader som dödsboet ansvarar för. Autogiron, abonnemang, hyreskontrakt och liknande ska därför sägas upp snarast möjligt efter dödsfallet.
  • En konsekvens av att begravningskostnaderna är prioriterade är att några övriga räkningar inte behöver betalas när det står klart att förutsättningarna för en dödsboanmälan är uppfyllda. Tillgångarna i dödsboet får uppgå till maximalt 5 000 kronor (en beräknad bouppteckningskostnad) efter att begravningskostnaderna är betalda.
  • För att slippa påminnelser på förfallna fakturor och liknande är det klokt att direkt meddela eventuella borgenärer att dödsboet saknar tillgångar och att en dödsboanmälan därför kommer att göras.
  • Vid en dödsboanmälan kan det från början inte fastställas vilka åtgärder eller beslut som kommer att fattas i samband med anmälan. Först efter utredning av boet kan handläggaren avgöra om förutsättningarna för dödsboanmälan är uppfyllda. Att förutsättningar för dödsboanmälan föreligger medför alltså inte alltid att det finns förutsättningar för att bevilja ekonomiskt bistånd till begravningskostnad.

De här kostnaderna ingår i beräkningen

  • Begravningskostnader (faktura från begravningsbyrån).
  • Gravsten och eventuell inskription.
  • Dödsannons.
  • Kostnader för att omhänderta och avveckla den avlidnes bo. Detta rör kostnader för att tömma boet och för hyresavgift under kortare uppsägningstid.
  • Förtäring vid begravning.
  • Sorgkläder åt den som var beroende av den avlidnes försörjning.
  • Uppskattad bouppteckningskostnad motsvarande skäligt arvode för bouppteckningsförrättare och värderingsmän.

  • En bouppteckning får ersättas med en dödsboanmälan under förutsättning att summan av den avlidnes tillgångar, inklusive eventuell andel i efterlevande make/makas giftorättsgods, inte täcker kostnaderna för en värdig begravning och andra kostnader som uppstår till följd av dödsfallet. Därutöver får den avlidne inte äga någon fast egendom eller inneha tomträtt. Efterlevande make/makas eventuella fasta egendom eller tomträtt påverkar dock inte möjligheten att göra en dödsboanmälan.
  • Att ovanstående kriterier är uppfyllda utgör dock ingen garanti för att en dödsboanmälan får ersätta en bouppteckning. Om det exempelvis krävs en genomgripande utredning för att fastställa den avlidnes tillgångar får dödsboanmälan inte göras. Detsamma gäller om någon av dödsbodelägarna motsätter sig dödsboanmälan till förmån för bouppteckning.

  • Om den avlidne har ägt fast egendom, bostadsrätt eller tomträtt.
  • När det finns testamente eller äktenskapsförord.
  • När det finns komplicerade värderings- eller arvsfrågor.
  • Vid tveksamhet om det föreligger förutsättningar för dödsboanmälan bör de anhöriga uppmanas att göra en bouppteckning.

  • Aktuella namn och adresser till samtliga dödsbodelägare (så långt möjligt).
  • Den senaste deklarationen (beställ från Skatteverket om den inte finns tillgänglig).
  • Uppgift om kontanter på dödsdagen.
  • Uppgift om banktillgångar på dödsdagen och utbetalningar som inkommit till dödsboet efter dödsdagen.
  • Uppgifter om eventuella fordon.
  • Om bostaden är en bostadsrätt, marknadsvärdet.
  • Uppgifter om skulder på dödsdagen.
  • Uppgift om innestående fordringar till exempel skatteåterbäring.
  • Uppgift om eventuella försäkringar.
  • Offert eller faktura på begravningskostnad.
  • Offert eller faktura på gravsten.
  • Eventuellt testamente.
  • Eventuellt äktenskapsord.
  • Om den avlidne hade andel i annat oskiftat dödsbo. Bouppteckning som visar detta.
  • Eventuellt inventeringsprotokoll från bankfack.
  • Eventuellt bouppteckning efter tidigare avliden maka/make.
  • Eventuellt efterlevande make/registrerad partners tillgångar och skulder.

Lämna bara in kopior!

Om inte tillgångarna i dödsboet täcker kostnader för begravning kan ni ansöka om ekonomiskt bistånd (försörjningsstöd) för begravningskostnaderna.

En borgerlig begravning är inte styrd av något regelverk. Ett begravningsombud företräder de avlidna personer som inte tillhör Svenska kyrkan. Ombudet utses och förordnas av Länsstyrelsen. Länsstyrelsen kan även ge tillstånd till att sprida askan efter en avliden person. Om du vill veta vem som är begravningsombud där du bor kan du vända dig till din församling eller till Länsstyrelsen.

Kontakt

Telefontid

torsdagar 14-15

Sidan senast ändrad:

Sidan senast ändrad: