Detaljplanering steg för steg

En detaljplan är en juridiskt bindande handling som styr hur mark och vatten får användas i ett område. Den styr vilken typ av bebyggelse och verksamhet man får ha i området, till exempel bostäder, handel eller industri. Planen styr också hur bebyggelsen ska se ut. Det finns detaljplaner för de flesta tätbebyggda områdena i Nynäshamns kommun.

Det är kommunen som beslutar om att ta fram, ändra eller anta en detaljplan, men det är oftast en markägare eller exploatör som ansöker om en ny detaljplan eller ändring av en gällande.

Till detaljplanen hör en plankarta med planbestämmelser, en planbeskrivning med illustrationer, genomförandebeskrivning och ibland en miljökonsekvensbeskrivning.

Detaljplanering steg för steg

• Planbesked. Den som vill göra en åtgärd som kräver att en detaljplan upprättas, ändras eller upphävs ska ansöka om planbesked. Ett planbesked är ett beslut från kommunen om att påbörja ett planarbete. Kommunen är skyldig att ta ett beslut inom fyra månader från den dag då en komplett begäran har kommit in. Det är kommunstyrelsen som beslutar om planbesked.
  
  Vid ett positivt planbesked görs en prioritering av planärendet utifrån samhällsnytta och kommunens mål. Ett positivt planbesked är ingen garanti för att planen kommer att antas. Beslutet om planbesked kan inte överklagas.
• Planprogram. I vissa fall behöver kommunen ett fördjupat underlag, ett program, för att kunna besluta om nya detaljplaner ska tas fram. Ett planprogram anger utgångspunkter och mål för ett större område. Programmet går ut på samråd och de som påverkas får möjlighet att tycka till. Beslut om planprogram tas av kommunstyrelsen.
• Planförslag. Kommunen arbetar fram ett planförslag. Planarbetet är en process med många olika specialistkompetenser inblandade.
• Samråd. Kommunens tjänstemän tar fram ett första förslag till detaljplan. Den första versionen kallas samrådsförslag. Samrådsförslaget redovisas för samhällsbyggnadsnämnden. Det är nämnden som avgör om samrådsförslaget är färdigt att skickas på samråd och gå ut på remiss till berörda myndigheter och organisationer.
  
  Den som vill kan under samrådstiden lämna in synpunkter på förslaget. Vanligen genomförs också ett samrådsmöte där närboende och berörda informeras och kan ställa frågor. Samrådstiden är vanligen tre veckor. När samrådstiden är slut samlas alla synpunkter tillsammans med tjänstemännens kommentarer i en samrådsredogörelse.
• Granskning. Efter samrådet bearbetar kommunen planförslaget utifrån de synpunkter som inkommit. Därefter läggs förslaget ut för granskning. Granskningstiden är vanligen minst två veckor. Under granskningstiden ska förslaget vara tillgängligt för alla som vill granska det. Nu kan du återigen lämna synpunkter.
  
• Granskningsutlåtande. Efter granskningen gör kommunen ett granskningsutlåtande som innehåller en sammanställning av de synpunkter som inkommit samt kommunens förslag utifrån synpunkterna. Granskningsutlåtandet skickas till samtliga berörda som inte fått sina synpunkter tillgodosedda.
• Antagande. Det slutgiltiga förslaget tillsammans med utlåtandet behandlas av samhällsbyggnadsnämnden, som godkänner planen. Planen går sedan till kommunstyrelsen för godkännande och antas slutligen av kommunfullmäktige.
• Överklagande. Kommunfullmäktiges beslut om detaljplan kan överklagas hos mark- och miljödomstolen. Detta ska ske inom tre veckor från att protokollet från nämndmötet justerats. Mark- och miljödomstolens beslut kan också överklagas. Överklagandet prövas av mark- och miljööverdomstolen.
• Laga kraft. Om detaljplanen inte överklagas eller överklaganden avslås i de högre instanserna får detaljplanen laga kraft.