Mat i förskola och skola

I kommunens förskolor och skolor serveras god, näringsrik och varierad mat. Måltiderna ska ge energi för dagen, främja goda matvanor och bidra till en trivsam måltidsmiljö.

Kostenheten ansvarar för måltiderna i kommunens förskolor och skolor. Vi serverar god, näringsrik och varierad mat som ger barn och elever energi för dagen och bidrar till goda matvanor.

De flesta av kommunens förskolor och skolor har egna tillagningskök där maten lagas på plats. Endast två skolor får maten levererad från ett annat kök. All måltidsverksamhet följer Livsmedelsverkets rekommendationer.

En varierad och näringsrik meny

När vi planerar matsedeln strävar vi efter att erbjuda en bra balans mellan olika livsmedel och en varierad meny med både klassiska och moderna rätter. Vi tar hänsyn till näringsinnehåll, hållbarhet, råvarornas ursprung och ekonomi.

I skolorna serveras varje dag två rätter, varav en vegetarisk. Ibland erbjuds dagens soppa som alternativ. Till lunchen finns alltid ett salladsbord med säsongens grönsaker, knäckebröd och vatten.

En trevlig måltidsmiljö

Måltiden handlar om mer än bara maten. Vi vill att skolrestaurangerna ska vara trivsamma och välkomnande, där maten ser aptitlig ut, smakar gott och serveras i en lugn miljö som bidrar till en positiv måltidsupplevelse.

EU-logotyp som visar delfinansiering i mjölkenFörstora bilden

Skollunchen ska täcka en tredjedel av dagsbehovet av energi och näringsämnen för våra barn och ungdomar. Måltiden ska ha mycket grönsaker och rotfrukter, en låg halt av mättat fett och vi ska vara sparsamma med sockerrika livsmedel. Den ska också ha en bra balans mellan fett, kolhydrater och proteiner. Tallriksmodellen med sina tre matgrupper är en bra indelning:

  • Kolhydratrika (potatis, ris, pasta, bulgur, couscous)
  • Frukt och grönt
  • Proteinrika (kött, fisk, ägg, baljväxter, mjölk och mjölkprodukter)

Lunchen innehåller en hel portion av varje grupp och ger en balanserad måltid. Vi serverar ofta fullkornsprodukter för att barnen successivt ska vänja sig vid fiberrik mat. Vi har också olika sorters smörgåsmargarin, färskost eller röror till brödet, nyckelhålsmärkta livsmedel och flytande margarin eller olja i matlagningen.

En till två gånger i veckan serveras fisk, som är bra mat och ofta innehåller nyttiga omega-fettsyror.

Som måltidsdryck serverar vi vatten och mjölk. Vi serverar lättmjölk enligt Livsmedelsverkets rekommendationer, för att mängden mättat fett inte ska bli för stor.

Mjölken som serveras är delvis finansierad av Europeiska garantifonden för jordbruket. Kostenheten söker och tar emot stöd varje läsår för mjölken som serveras i kommunens skolor.

All hantering av livsmedel måste vara säker. All vår ordinarie personal har utbildning i livsmedelshygien.

Nötter, mandlar och sesamfrön får inte finnas i maten, för att undvika allergiska reaktioner.

För barn med behov av specialkost ska ett intyg lämnas till förskolan eller skolan, blankett finns att få från köket. Specialkost av medicinska skäl ska styrkas med läkarintyg.

Vi vill ha en bra variation av rätter och visa eleverna alternativ som är bra för vår hälsa på längre sikt och som dessutom kan bidra till en positiv påverkan av miljön. Kommunen har också miljömål som vi är delaktiga i. Därför tar vi hänsyn till en rad faktorer vad gäller hållbarhet när vi planerar skolmaten.

Resurssnålt: Varje dag finns ett vegetariskt alternativ i våra skolrestauranger. Grönsaker som kräver mycket energi att odla, såsom gurka, tomat och sallad, serveras i mindre mängd. Istället serveras rotfrukter och baljväxter som är resurssnåla och ger mycket mer fibrer, vitaminer och mineraler. Vi försöker också begränsa mängden ris, som kräver mycket vatten för att odlas. Vi serverar istället bulgur och matvete.

Ekologiskt: Steg för steg strävar vi efter att öka mängden ekologisk mat. Köken inom kostenheten nådde tillsammans en andel på 38,97 procent ekologiskt under 2019.

Säsongsmat: Vi försöker i så stor utsträckning som möjligt använda närproducerad mat. Att äta närproducerat innebär också att vi anpassar maten efter säsong. De livsmedel vi köper in kommer till största delen från Sverige och Europa.

Minskad köttkonsumtion: I skolan och förskolan serveras vegetariska måltider en gång i veckan för att lyfta fram alternativ till kött. Genom att ändra våra matvanor och minska konsumtionen av kött, kan vi på sikt minska utsläppen av växthusgaser, förbättra vår klimatpåverkan och samtidigt få ett bättre näringsintag.

Minskad sockerkonsumtion: Sockerrika livsmedel används i begränsad mängd eller serveras inte alls. Det finns kostpolicys till förskolor, fritids och skolkafé med riktlinjer för vad som är lämpligt att servera till frukost, lunch och mellanmål som vi följer.

Fiskpolicy: Vi serverar en till två fiskrätter i veckan och de vanligaste fiskarna är sej, hoki och Alaska pollock. Var tredje vecka serveras fet fisk såsom strömming, någon gång erbjuds lax och ibland finns makrill i tomatsås och sill på salladsbordet. Vi följer Världsnaturfondens fiskguide och i våra kök tillagas fisk från rikliga bestånd, som fiskas på ett hållbart sätt.

Matsvinn: Matsvinn kallas den mat som slängs i soporna, trots att den hade kunnat gå att äta. Idag slängs alldeles för mycket mat i skolmatsalarna, vilket både är dåligt för miljön och kostar pengar. Kostenheten och skolköken arbetar hårt med att minska svinnet och periodvis mäter vi mängden svinn.

En del av matsvinnet består av tallrikssvinn, den mat som eleverna slänger från sina tallrikar. I skolmatsalarna satsar vi på information på bord och vikväggar, vi talar med barnen om att inte ta för mycket på en gång utan att istället ta flera gånger. Vi har haft tävlingar och digitalboards som visar en glad smiley när svinnet går ner. På vissa ställen belönar vi eleverna och bjuder på glass när svinnet är lågt.

Även i köken är vi aktsamma om maten och noggranna med att minimera svinnet. Kökspersonalen försöker återanvända vissa överblivna ingredienser i nya rätter – alltid på ett kreativt och säkert sätt. I köken strävar vi också efter en låg energiförbrukning, att minska transporterna och noggrann källsortering.

För att alla elever ska få en chans att vara med och påverka skolmaten och måltidsmiljön strävar vi efter att det ska finnas ett matråd på varje skola. Matrådet arbetar med att ta fram trivselregler och ger förslag på hur matsedeln kan se ut.

I skolans matråd kan exempelvis skolledning, en representant från varje klass, lärare, kökschef eller skolmåltidspersonal och skolsköterska ingå. Det är viktigt att matrådet informerar alla elever på skolan om sitt arbete för att så många som möjligt ska känna sig delaktiga. De elever som är intresserade av att vara med i matrådet kontaktar sin lärare.

På skolorna och förskolorna har vi också önskedagar då eleverna gett förslag på maträtter som är med på menyn.

Grundskolans och gymnasiets matsedel presenteras under respektive skola i appen Skolmaten, som är tillgänglig för smarta mobiler. I appen finns en grundmatsedel för förskolorna, men kocken på respektive förskola har alltid möjlighet att planera om menyerna.

Appen laddas ner helt gratis från respektive appbutik och installeras enkelt. Sök efter "Skolmaten" och följ instruktionerna. För mer information se: www.dinskolmat.se

Med hjälp av skolmatsappen kan köken få en snabb och direkt kontakt med eleverna. Här kan exempelvis en kökschef fråga efter synpunkter ”Vad tyckte du om maten denna vecka?”, göra olika mätningar eller skicka meddelanden om dagens maträtter.

Kontakt

Sidan senast ändrad:

Sidan senast ändrad: