Mat i förskola och skola

Vi vill erbjuda alla barn och elever en god och hälsosam skolmat och uppmuntra till goda matvanor. Vi vill gärna inspirera dem till att prova nya smaker och ge värdefull kunskap om hållbarhetsfrågor. Att maten som serveras i våra förskolor och skolor är vällagad, god och näringsrik är lika viktigt som att miljön upplevs som trivsam och välkomnande.

Det är kostenheten i Nynäshamns kommun som ansvarar för måltidsverksamheten till kommunens förskolor och skolor. Att maten som serveras våra unga håller hög kvalitet är viktigt. Både för hälsan och för att alla barn och ungdomar ska orka med hela dagen. I skolköken och på kostenheten lägger vi därför ner stor omsorg vid planering, inköp, tillagning och servering av maten.

Nästan alla skolor och förskolor i kommunen har ett eget tillagningskök där maten lagas på plats. Det är endast två skolor som inte har ett fullt utrustat kök och som får sin mat levererad. All vår verksamhet följer självklart Livsmedelsverkets riktlinjer och mål.

En bra och genomtänkt meny

När vi skriver matsedeln för skolveckan väger vi in flera viktiga sidor av kosten.

Vi ser till att fördelningen mellan livsmedel – såsom fisk, fågel, ägg och kött – är bra och att vi bjuder på en intressant variation av traditionella och moderna rätter. Vi tar hänsyn till näringsvärden, pris och varifrån varorna kommer. Dessutom ska tillagningen fungera i storhushåll. Sist, men inte minst, strävar vi efter att servera mat som barnen och eleverna verkligen gillar.

Menyn avseende skolan erbjuder två rätter varje dag, där den ena är vegetarisk. Ibland bjuds dagens soppa som alternativ. Till varje måltid serveras ett rikligt råkostbord med säsongens grönsaker, bönsallader, knäckebröd och ibland en frukt eller hembakat bröd.

Vi strävar efter att alla våra måltider ska se trevliga och aptitliga ut och att det doftar och smakar gott. Det ska vara trevligt att komma in till matsalen.

EU-logotyp som visar delfinansiering i mjölkenFörstora bilden

Skollunchen ska täcka en tredjedel av dagsbehovet av energi och näringsämnen för våra barn och ungdomar. Måltiden ska ha mycket grönsaker och rotfrukter, en låg halt av mättat fett och vi ska vara sparsamma med sockerrika livsmedel. Den ska också ha en bra balans mellan fett, kolhydrater och proteiner. Tallriksmodellen med sina tre matgrupper är en bra indelning:

  • Kolhydratrika (potatis, ris, pasta, bulgur, couscous)
  • Frukt och grönt
  • Proteinrika (kött, fisk, ägg, baljväxter, mjölk och mjölkprodukter)

Lunchen innehåller en hel portion av varje grupp och ger en balanserad måltid. Vi serverar ofta fullkornsprodukter för att barnen ska successivt ska vänja sig vid fiberrik mat. Vi har också lättmargarin och Bregott till brödet, nyckelhålsmärkta livsmedel och flytande margarin eller olja i matlagningen.

En till två gånger i veckan serveras fisk, som är bra mat och ofta innehåller nyttiga omega-fettsyror.

Som måltidsdryck serverar vi vatten och mjölk. Vi serverar lättmjölk enligt Livsmedelsverkets rekommendationer, för att mängden mättat fett inte ska bli för stor.


All hantering av livsmedel måste vara säker. All vår ordinarie personal har utbildning i livsmedelshygien.

Nötter, mandlar och sesamfrön får inte finnas i maten, för att undvika allergiska reaktioner.

För barn med behov av specialkost ska ett intyg lämnas till förskolan eller skolan, blankett finns att få från köket. Specialkost av medicinska skäl ska styrkas med läkarintyg.

Vi vill ha en bra variation av rätter och visa eleverna alternativ som är bra för vår hälsa på längre sikt och som dessutom kan bidra till en positiv påverkan av miljön. Kommunen har också miljömål som vi är delaktiga i. Därför tar vi hänsyn till en rad faktorer vad gäller hållbarhet när vi planerar skolmaten.

Resurssnålt: Varje dag finns ett vegetariskt alternativ i våra skolrestauranger. Grönsaker som kräver mycket energi att odla, såsom gurka, tomat och sallad, serveras i mindre mängd. Istället serveras rotfrukter och baljväxter som är resurssnåla och ger mycket mer fibrer, vitaminer och mineraler. Vi försöker också begränsa mängden ris, som kräver mycket vatten för att odlas. Vi serverar istället bulgur och matvete.

Ekologiskt: Steg för steg strävar vi efter att öka mängden ekologisk mat. Köken inom kostenheten nådde tillsammans en andel på 38,97 procent ekologiskt under 2019.

Säsongsmat: Vi försöker i så stor utsträckning som möjligt använda närproducerad mat. Att äta närproducerat innebär också att vi anpassar maten efter säsong. De livsmedel vi köper in kommer till största delen från Sverige och Europa.

Minskad köttkonsumtion: I skolan och förskolan serveras vegetariska måltider en gång i veckan för att lyfta fram alternativ till kött. Genom att ändra våra matvanor och minska konsumtionen av kött, kan vi på sikt minska utsläppen av växthusgaser, förbättra vår klimatpåverkan och samtidigt få ett bättre näringsintag.

Minskad sockerkonsumtion: Sockerrika livsmedel används i begränsad mängd eller serveras inte alls. Det finns kostpolicys till förskolor, fritids och skolkafé med riktlinjer för vad som är lämpligt att servera till frukost, lunch och mellanmål som vi följer.

Fiskpolicy: Vi serverar en till två fiskrätter i veckan och de vanligaste fiskarna är sej, hoki och Alaska pollock. Var tredje vecka serveras fet fisk såsom strömming, någon gång erbjuds lax och ibland finns makrill i tomatsås och sill på salladsbordet. Vi följer Världsnaturfondens fiskguide och i våra kök tillagas fisk från rikliga bestånd, som fiskas på ett hållbart sätt.

Matsvinn: Matsvinn kallas den mat som slängs i soporna, trots att den hade kunnat gå att äta. Idag slängs alldeles för mycket mat i skolmatsalarna, vilket både är dåligt för miljön och kostar pengar. Kostenheten och skolköken arbetar hårt med att minska svinnet och periodvis mäter vi mängden svinn.

En del av matsvinnet består av tallrikssvinn, den mat som eleverna slänger från sina tallrikar. I skolmatsalarna satsar vi på information på bord och vikväggar, vi talar med barnen om att inte ta för mycket på en gång utan att istället ta flera gånger. Vi har haft tävlingar och digitalboards som visar en glad smiley när svinnet går ner. På vissa ställen belönar vi eleverna och bjuder på glass när svinnet är lågt.

Även i köken är vi aktsamma om maten och noggranna med att minimera svinnet. Kökspersonalen försöker återanvända vissa överblivna ingredienser i nya rätter – alltid på ett kreativt och säkert sätt. I köken strävar vi också efter en låg energiförbrukning, att minska transporterna och noggrann källsortering.

För att alla elever ska få en chans att vara med och påverka skolmaten och måltidsmiljön strävar vi efter att det ska finnas ett matråd på varje skola. Matrådet arbetar med att ta fram trivselregler och ger förslag på hur matsedeln kan se ut.

I skolans matråd kan exempelvis skolledning, en representant från varje klass, lärare, kökschef eller skolmåltidspersonal och skolsköterska ingå. Det är viktigt att matrådet informerar alla elever på skolan om sitt arbete för att så många som möjligt ska känna sig delaktiga. De elever som är intresserade av att vara med i matrådet kontaktar sin lärare.

På skolorna och förskolorna har vi också önskedagar då eleverna gett förslag på maträtter som är med på menyn.

Grundskolans och gymnasiets matsedel presenteras under respektive skola i appen Skolmaten, som är tillgänglig för smarta mobiler. I appen finns en grundmatsedel för förskolorna, men kocken på respektive förskola har alltid möjlighet att planera om menyerna.

Appen laddas ner helt gratis från respektive appbutik och installeras enkelt. Sök efter "Skolmaten" och följ instruktionerna. För mer information se: www.dinskolmat.se

Med hjälp av skolmatsappen kan köken få en snabb och direkt kontakt med eleverna. Här kan exempelvis en kökschef fråga efter synpunkter ”Vad tyckte du om maten denna vecka?”, göra olika mätningar eller skicka meddelanden om dagens maträtter.

Kontakt

Sidan senast ändrad:

Sidan senast ändrad: