02 jun 2025

Skärmarnas påverkan och baksidor – sammanfattning av temakvällen 7 maj

Hur påverkar skärmar barnens psykiska hälsa – och hur skyddar vi dem från faror på nätet? Det var två centrala frågor under temakvällen på Gröndalsskolan den 7 maj. Under kvällen fick de föräldrar och viktiga vuxna som var på plats insikter om både möjligheter och risker i vår uppkopplade värld.

Kvällens tema var ”När nätet blir en fälla” och inleddes med en föreläsning av skolpsykolog Jennelie Kjörling om hur barns och ungas psykiska hälsa och lärande påverkas av skärmvanor och sociala medier. Efter en kort paus fortsatte kvällen med en föreläsning om grooming av Andrea Norell vid polisens särskilda enhet som utreder groomingbrott mot barn. På plats fanns också organisationen ECPAT som delade ut information om sin verksamhet och svarade på frågor från besökarna.

Sammanfattning om skärmvanor

Barn och tonåringar är extra känsliga för beroendeframkallande beteenden kopplade till digitala plattformar eftersom deras hjärnor inte är fullt utvecklade. Hjärnan är fullt utvecklad först vid 25 års ålder.
Skärmar kan även trigga hjärnans belöningssystem dopamin. Det gör att barn och ungdomar särskilt riskerar att agera impulsivt och utan konsekvenstänk genom skärmen. Oändligt scrollande på sociala medier genererar ett i princip konstant flöde av dopamin vilket gör att barn och unga så lätt fastnar i sina telefoner.
Överdriven skärmanvändning kan också bli ett hinder för inlärning och social utveckling.
Viktigt att inte alltid ge skärm som tröst då det kan bli en flykt från känslor och hindra lärande.
Istället för att enbart fokusera på att begränsa skärmtid uppmuntras föräldrar att stärka de beteenden barn behöver mer av som interaktion och fysisk aktivitet. Det kan till exempel handla om att vara mer närvarande i stunden utan att den vuxna själv är distraherad av sina egna skärmar. Denna typ av närvaro stärker relationen och skapar trygghet, vilket i sin tur gör det lättare för barnet att reglera sina känslor och fatta mer långsiktigt sunda beslut – både i och utanför den digitala världen.
Rekommenderad skärmtid:
- 0–2 år: Ingen skärmtid alls.
- 2–5 år: Max 1 timme per dag.
- 6–12 år: Max 1–2 timmar per dag.
- 13–18 år: Max 2–3 timmar per dag.

Sammanfattning om grooming

Grooming innebär att en vuxen person söker kontakt med ett barn i sexuellt syfte, antingen på nätet eller fysiska världen. Förövarna finns där barnen finns.
Grooming kan gå snabbt – ibland räcker det med ett fåtal meddelanden i ett spel eller i en app för att kontakt ska uppstå. Det börjar ofta med smicker, nyfikenhet eller vänlighet. Sedan kan det övergå i krav, hot eller försök att få barnet att skicka bilder.
Alla barn kan utsättas för grooming. Därför behöver alla barn vuxna som lyssnar, som ställer frågor – och som finns där om något inte känns bra.

Vad kan du som vuxen göra?

Intressera dig för barnets digitala liv – fråga inte bara hur skoldagen var, utan också hur det var på nätet.
Sätt tydliga gränser och anpassa apparna – många appar har föräldrainställningar som gör det svårare för främlingar att ta kontakt.
Prata om vad som kan hända online – på ett sätt som passar barnets ålder, men utan att skrämmas.
Förklara att barnet alltid kan prata med dig – utan att du blir arg. Viktigt att inte skuldbelägga om något allvarligt hänt.
Spara bevis om något känns fel – skärmdumpa, anteckna, och anmäl. Polisen vill ha information. Har ett barn i din närhet utsatts för sexualbrott, eller försök till sexualbrott, så är det jätteviktigt att brottet polisanmäls.

Vad gör kommunen?

Om du som är förälder är i behov av stöd att hantera en situation med ditt barn kan kommunen erbjuda stöd på flera sätt:

Orosanmälan

Om du inte är förälder men misstänker att något inte står rätt till med ett barn eller ungdom kan du göra en orosanmälan. Läs mer om hur det går till här.

Vad vill du att nästa temakväll för föräldrar och viktiga vuxna ska handla om? Mejla förslag till socialtjansten@nynashamn.se