Hyllad lärarduo samarbetar med tyska lärare

Uppmärksammade lärarduon Helena Dalivin och Agneta Jansson, från Gröndalsskolan, har nu varit till Berlin via ett resestipendium de fått av ett förlag.

Detta för att i ett samarbete med lärare i Berlin testa en metod som stärker elevers förståelse och kommunikation i matematik.

Via detta samarbete har nu också Helena och Agneta tillsammans med lärarna från Berlin blivit uttagna att visa och berätta om sitt gemensamma projekt på nästa Science on Stage, som i vår hålls i Klaipèda i Litauen.

Deras egna ord

I lätt redigerad form låter vi här Helena Dalivin och Agneta Jansson berätta om Berlinresan, som gick via tåg, och utfallet av den:

"Syftet med resan var att genomföra ett utbyte med två matematiklärare från Berlin, vilka vi träffade på Science on Stage Åbo 2024, för att testa nya differentierade metoder i matematikklassrummet. Vi ville utveckla en ny metod som kombinerar de två arbetssätt vi tidigare presenterat på Science on Stage i Åbo: Startuppgifter och Samarbete vid whiteboards. Sedan dess har vi kontinuerligt utbytt ideér och samarbetat för att utveckla den nya metoden via flertalet teamsmöten. Den nya metoden gav vi namnet Mattekedjor. Mattekedjor består av kort som täcker alla områden i matematik årskurs 4-6 och 7-9. Korten består av tre uppgifter i stigande svårighetsgrad.

Målet med resan var att genom besök i varandras klassrum fördjupa förståelsen för hur metoden fungerar i praktiken, samt att samtala med både elever och lärare som testade den. Genom gemensamma tester och observationer ville vi se om metoden kunde stärka elevernas förståelse och kommunikativa förmåga i matematik.

Det vi fick med oss från resan

Under skolbesöken i Berlin fick vi ta del av hur den tyska versionen av vår metod, Matheband (svensk version: Mattekedjor), användes i klassrummet. Lektionerna inleddes med dessa uppgifter, som tog cirka tio minuter att genomföra, och användes för repetition samt träning av kommunikation och förståelse.

Vi upptäckte att lärarna i Tyskland arbetade på ett annat sätt än vi planerat hemma i Sverige:

• De använde ett kort per vecka, visade på Smartboard, och “blurrade” de delar av kortet som inte skulle användas den lektionen.
• Eleverna arbetade två och två, sittande i klassrummet.
• Arbetet genomfördes kontinuerligt under flera lektioner, vilket gav en annan rytm och djup.

Vår tanke från början var att använda korten vid samarbete vid whiteboards. Men vi tar med oss insikten att Mattekedjorna kan användas på fler sätt än vi tänkt, till exempel att elever arbetar sittandes två och två, med enklare praktiskt material och med variation i tempo.

En annan viktig lärdom var hur smidigt de tyska lärarna växlade mellan olika moment under lektionerna. Eleverna behöll fokus tack vare tydliga signaler som en klocka, en kort musiktrudelutt eller en klapplek. Dessa små rutiner skapade naturliga och fokuserade övergångar.

Förväntad och faktisk utveckling

Vi upplevde att resan helt motsvarade våra förväntningar. Vi fick en djupare förståelse för hur metoden kan varieras, och inspiration till att utveckla våra egna lektionsstrukturer.

Vi tar med oss ett nytt upplägg med flera korta, aktiva moment som tillsammans skapar variation och fokus.

Exempel på lektionsupplägg:

• Startuppgift: 5–10 minuter
• Aktiv genomgång: 10 minuter
• Mattekedja/samarbete vid whiteboards: 10 minuter
• Räknepass: 15-20 minuter
• Slutuppgift/knyta ihop lektionen: 10 minuter

Med aktiva genomgångar menar vi till exempel att eleverna använder miniwhiteboards för att visa sina svar för bänkkamraten, gruppen eller läraren – ett arbetssätt som skapar engagemang och gör genomgångarna mer interaktiva.

Betydelse för vår och skolans kunkapsutveckling

Resan gav oss både vetenskaplig förankring och praktisk inspiration. Genom samarbetet med lärarna i Berlin får metoden ökad trovärdighet, då den testats i fler klassrum i Europa.

För oss som del av KULF-gruppen (Kompensatorisk undervisning för lärande och forskning) innebär detta att vi kan utveckla metoden vidare på vetenskaplig grund, i samarbete med forskare, lärarutbildare och andra skolor.

Vi har också fått nya perspektiv på hur variation och tydliga strukturer i undervisningen kan bidra till ökat elevfokus och bättre kommunikativa färdigheter i matematik.

Spridning av kunskapen

Efter resan analyserar vi resultaten tillsammans med KULF för att se om metoden förbättrar elevernas förståelse och kommunikativa förmåga.

Vi planerar att sprida resultaten genom:

• Presentation på Lärarnas forskningskonferens
• Presentation på kommande Science on Stage
• KULF-nätverket och sociala medier
• Våra mattegrupper i Nynäshamn

Vi vill fortsätta sprida metoden och inspirera fler lärare att testa den i sina klassrum."