24 jan 2024

För att förstå måste de tagga till!

Yasemin Lundell är ny förstelärare i matematik i Sorunda rektorsområde. Då hon ska förklara varför hon lyckas med eleverna nämner hon elevernas samarbete och samtal på grundnivån som en viktig framgångsfaktor.

Kvinna i skolsalFörstora bilden

Under sina egna genomgångar talar Yasemin sällan mer än tio minuter. Ibland visar hon en liten film som de diskuterar i klassen. På den gröna nivån arbetar eleverna därefter parvis och pratar matematik med varandra.

– När eleverna samarbetar blir de bra på att tala matematik och de blir trygga med alla i klassen. Det märks då de kan samarbeta och lyckas under de nationella proven. Det visar sig också vara effektivt!

I samtal med en kollega nyligen slog det Yasemin att hennes grupp går fort fram. Något hon egentligen inte eftersträvat, men hon tänker att det är bra för då hinner de mer.

Hon menar att samarbetet som eleverna gör på den gröna nivån upplevs meningsfullt och de lär sig mycket. De turas om med att anteckna och utvecklar sin förmåga att tala matematik.

Då jag frågar hur hon grupperar menar hon att det kan skifta över tid men att det alltid är hon som bestämmer, inte eleverna. Som utbildad idrottslärare vet hon hur viktigt det är med lärarens ledarskap för att skapa trygghet.

Formativt arbetssätt

Att som Yasemin vara flexibel och tänka kring gruppens behov ligger i linje med ett formativt arbetssätt. Dylan Wiliam och Slobdan Leahy (2015) förespråkar lärarens gruppering av elever så att de kan fungera som resurser för varandra. Eleverna ska svettas i klassrummet och lärarens planering justeras efter de behov som finns för att allas självkänsla ska bevaras.

Yasemin använder Förstå och använda tal (FOAT) av Alistair McIntosh som underlag för att se elevernas utveckling. Då hon nyligen tog över en klass i årskurs sex var det så hon hittade klassens nivåer. En del elever har därpå fått 30 minuter stödundervisning på morgonen för att säkert lyckas.

Väcker elevernas insikt

Yasemins klasser brukar gå relativt fort fram under grundnivån och därefter blir det en diagnos. Beroende på resultat får man därefter arbeta på lite olika nivå enskilt. Efter den enskilda delen ges mer tillfälle till samarbete på en högre nivå.

– Eleverna måste tagga till för att förstå. När jag säger till eleverna i årskurs sex att bara för att man har alla rätt kanske det inte blir A, finns det elever som blir arga. Inte minst en del killar.

Yasemin ler pillemariskt. Det är tydligt att hon gillar sitt arbete. Hon njuter av att väcka elevernas insikt om att matematiken är mer än bara det rätta svaret. Med sexorna ger hon recept. Genom att visa olika lösningar och jämföra dem visar hon hur lärarens bedömning fungerar på olika nivå. A-E. Det kan väcka elevers känslor och får dem att plocka fram det som krävs – de taggar till!

Maria B Hurtig