Sök
1
2
3
4
5
6
7
8
9

Guide attefallsåtgärd

Ta fram ritningar och andra underlag

Innan du kan skicka in din bygganmälan måste du ta fram de ritningar och andra underlag som ska skickas in tillsammans med anmälan. Ritningarna måste vara fackmannamässigt utförda. Har du inte kunskap att själv utforma ritningarna behöver du anlita en fackman som kan hjälpa dig.

I kommunens arkiv finns bygglovsritningar för de flesta byggnader som finns i Nynäshamns kommun. Du kan beställa ritningar på fasader, sektioner, planlösningar, tekniska lösningar och beskrivningar samt situationsplaner.

Mejla sbn@nynashamn.se eller ring 08-520 680 00 för att begära ut handlingar.

Alla ritningar ska vara:

  • Skalenliga.
  • I ett exemplar.
  • Ritade på blankt vitt papper. Ej ritade på rutigt, randigt eller färgat papper.
  • Alla åtgärder ska tydligt markeras och måttsättas.
  • Avstånd till gränser ska måttsättas.

Situationsplan upprättad på en karta

En situationsplan är en ritning som visar fastigheten (tomten) och byggnaderna ovanifrån. Situationsplanen ska visa alla befintliga byggnader, hur marken är använd och var nya byggnader eller tillbyggnader ska placeras. Du ska också markera om något ska rivas.

Ny- och tillbyggnader ska mått- och lägesbestämmas. Det betyder att du ska markera mått för byggnadens alla sidor och ange markhöjder och golvhöjd.

Ritningarna ska vara fackmannamässigt gjorda.

Som underlag till situationsplanen behövs i de flesta fall ett utdrag ur baskartan.

Exempel på situationsplan

Exempel på situationsplan.

Planritning i skala 1:100

När du ska göra en bygganmälan behöver du lämna in en planritning. Skalan ska vara 1:100.

En planritning visar byggnaden ovanifrån (ett horisontellt snitt) med rumsindelning, dörrar, fönster, skorsten, trappor, altaner med mera. Varje våning visas separat, till exempel entréplan, övre plan och källarplan.

Exempel på planritning.

Exempel på planritning.

Fasadritning i skala 1:100

Om du gör utvändiga ändringar på din byggnad ska du lämna in en eller flera fasadritningar för de fasader som påverkas.

En fasadritning är en ritning som visar byggnadens fasader rakt framifrån. Vanligtvis har en byggnad fyra fasader och du behöver göra en ritning på alla fasader som påverkas av byggnationen. Förutom den utvändiga väggen ska ritningen också visa takvinkel och byggnadshöjd, tak, fönster, dörrar, altaner, skorsten, trappor, ramper, takkupor med mera. Marknivån redovisas med befintlig marknivå. Om du gör ändringar som påverkar marknivån ska du också redovisa den nya marknivån.

Skalan ska vara 1:100.

Exempel på fasadritning.

Exempel på fasadritning.

Sektionsritning i skala 1:100

När du gör en bygganmälan ska du lämna in en sektionsritning om du ska bygga nytt, bygga till eller om du ska göra en förändring som påverkar konstruktionen.

En sektionsritning visar en genomskärning av byggnaden från sidan med golv, bjälklag, tak, skorsten etcetera.

En sektionsritning ska visa:

  • rumshöjder
  • byggnadshöjd
  • bjälklagens placering
  • taklutning
  • hur byggnaden ansluter till marken

Sektionsritningen ska vara i skala 1:100. Genomskärningen ska vara markerad på planritning. Tak- och våningshöjd ska vara måttsatt. Om eldstad ska installeras ska ritningen visa dess läge i byggnaden.

Exempel på sektionsritning.

Exempel på sektionsritning.

Konstruktionsritning eller teknisk beskrivning

En konstruktionsritning eller en teknisk beskrivning visar hur en specifik del av en byggnad är konstruerad. Konstruktionsritningen innehåller detaljerade anvisningar om hur olika konstruktionsdelar ska uppföras. Den behövs för att vi ska kunna bedöma om en tillbyggnad uppfyller relevanta krav. Vilken skala som används varierar beroende på vad ritningen visar.

Exempel på vad en konstruktionsritning kan visa är grundkonstruktionen, stommen, avväxlingar i väggar eller takstolar. Det kan gälla ett helt byggsystem eller bara detaljer. I de flesta fall behövs en eller flera konstruktionsritningar i samband bygganmälan. De tas fram av en konstruktör eller en arkitekt.

Förslag på kontrollansvarig och förslag på kontrollplan

Kontrollplan

En kontrollplan är ett dokument som beskriver vilka kontroller som behöver utföras i ett bygg- eller rivningsprojekt och vem som ska utföra dem. Det är du som ska bygga som lämnar in kontrollplanen. Vid mer omfattande åtgärder krävs en kontrollansvarig som då även ansvarar för kontrollplanen.

Det finns inga undantag från kravet på kontrollplan men den kan anpassas till ärendet. För ett enklare ärende räcker en enkel kontrollplan.

Det här ska kontrollplanen innehålla:

  • vilka kontroller som ska göras och vad kontrollerna ska avse,
  • vem som ska göra kontrollerna,
  • vilka anmälningar som ska göras till byggnadsnämnden,
  • vilka arbetsplatsbesök som byggnadsnämnden bör göra och när besöken bör ske,
  • vilka byggprodukter som kan återanvändas och hur dessa ska tas om hand, och
  • vilket avfall som åtgärden kan ge upphov till och hur avfallet ska tas om hand, särskilt hur man avser att möjliggöra materialåtervinning av hög kvalitet och/eller avlägsnande och säker hantering av farliga ämnen.

Endast kontrollpunkter som är relevanta för projektet ska vara med i kontrollplanen.

Kontrollansvarig

Du kan också behöva anlita en kontrollansvarig, till exempel om du planerar att bygga ett komplementbostadshus. Det är du som är byggherre som föreslår en kontrollansvarig i din anmälan.

Den kontrollansvarige ska vara certifierad. Hitta certifierad kontrollansvarig.

Den kontrollansvarige ska bland annat hjälpa dig att ta fram ett förslag till kontrollplan och se till att kontrollplanen och de bestämmelser och villkor som gäller följs. Den kontrollansvarige ska även vara med på tekniska samråd, besiktningar, kontroller och vid byggnadsnämndens arbetsplatsbesök på ditt bygge. Arbetet kan omfatta allt från projektering, tillverkning och byggande, till färdigställande.

Efter att arbetet är klart ska den kontrollansvarige lämna en rapport till byggherren och byggnadsnämnden, som blir ett viktigt underlag för beslutet om slutbesked.

En kontrollansvarig ska ha en självständig ställning i förhållande till den som utför den åtgärd som ska kontrolleras. Det innebär bland annat att byggherre och kontrollansvarig inte får vara släkt eller jobba inom samma företag.

Sakkunnig

Under pågående bygge behöver byggnadens tekniska utförande kontrolleras och besiktigas av en sakkunnig. Det kan gälla brandskydd, konstruktion, ventilation, vatten- och avloppsinstallation. Den sakkunniga ska intyga att det tekniska utförandet följer PBL.

Kontrollansvarig kan utföra sakkunnighetsbesiktningar om kompetens finns, i annat fall behöver fristående sakkunnig anlitas. Den sakkunnige ska ha dokumenterad byggteknisk kompetens om det som ska besiktigas och intygas.

Foton om fastigheten ligger i värdefullt kulturmiljöområde

Om fastigheten ligger inom ett värdefullt kulturmiljöområde så skall foton på den berörda byggnaden och omgivningen bifogas.

Kontakt

Saknar du något på denna sida?